Nä, nu har jag vaknat och försökt att somna om två gånger, nu ger jag upp. Jag vet exakt vad problemet är: Wille.

Wille är inte här, han är hos mina föräldrar då pappa alltid tjatar om att få ha honom där och allt eftersom att vi ska ut idag så passade ju det väldigt bra. Men nu ångrar jag mig, jag saknar den lilla parveln så mycket, hans tassande på golvet (Vilket påminner mig om att jag måste klippa hans klor), jag saknar även att ha honom i vägen. När man ska förflytta sig från punkt A till punkt B och Wille står åt helskotta för mycket i vägen så att man nästan går på honom, jobbigast är det när man är nödig, då är det nära att det hamnar förtärad mat i byxan av rädslan att kliva på hun´. Men mest av allt så saknar jag att vakna och se honom ligga näst intill mig på huvudkudden och när jag säger "God morgon mammas älskling, sovit gott?" Så öppnas hans underbara, stora ögon och ti..... Okej, nu räcker det, annars blir det änu värre. Till något roligare:

Igår fick jag en timmes massage av babe: Rygg, äss, lår, bröst, ansikte och höger arm. Katsching!

 .. Jag behövde inte ens tjata mig till detta. KATSCHING igen!

God morgon!