Den gången man står och fascineras av hur en snigel kryper in i dess hus (GIGANTISK! Skitstort hus var det!), är den dagen då det går upp för en hur jävla mycket fritid man har. Sedan petar man på den med skon och ropar till hunden "Kolla Wille, kom och titta! En asstor snigel! Du måste kolla in denna!"

Hunden lägger sig ner på asfalten mot mig, kollar på mig och suckar så djupt att alla träd på sju mils avstånd svajar.

Sedan tänker man att, visst, må hända att jag har mycket fritid, men det är ju bra att man har något i överflöd när man inser att man inte har mycket till liv..

Snigeljävel. Du förstörde min dag.