Ja, den här nyheten som jag skulle berätta om då..

Jag ringde min mamma och berättade den efter någon timme då jag fått reda på det..
"Jag har en chockerande nyhet." Sa jag. Helt seriöst röstläge. Stackarn blev jätterädd att någon dött. Sedan berättade jag nyheten och hon började skrika grattis och var helt uppspelt. "GUUUD VAD KUUUL! Men.. Är du inte glad?!"
"Jo, jag är jätteglad!" Svarade jag.
"Men, det låter inte så?"
"Jag är chockad."

Och det har jag varit hela dagen. Jag har inte tänkt alls på det.. Men sedan på affären idag så tittade jag på Emilia när vi stod vid köttdisken och näst intill skrek rätt ut samtidigt som jag hoppade: "JAG HAR FÅTT LÄGENHET!!"
"NÄ!"
"JOO, det är sant!"

Sedan stod vi där och hoppade ikapp ett tag medan Marcus tittade snett på oss, men jag förstår honom. Fan vad sjukt egentligen.. Jag har kämpat så jävla länge med att hitta en lägenhet och sedan när jag får en så kommer jag i en s.k trans.. Jag fattar ingenting.. Allt var helt jävla blankt. Men nu är chocken över. Jag och Wille ska bli stadsbor och jag är så jävla äckligt lycklig.