Idag vaknade jag. Se på fa-an, det var väl jävligt otippat tänker ni.

Sedan jobbade jag. Idag var jag ovanligt glad och försökte att skynda mig så fort jag bara kunde då jag direkt efter att jag slutat skulle åka till Råsunda för att se AIK-premiären (Weeeeeeej). Min snabbhet på jobbet försvann dock jävligt fort då jag efter ca en halvtimme blir inlåst vid ett par skjutdörrar. Ha ha ha. Där stod jag och försökte att ringa min kollega som inte svarade då denne glömt sin mobil i förrådet. Tanten utanför måste trott att jag vore dum i skallen när jag hoppade och viftade oglamoröst på armarna för att få dem att öppnas.

Så att ja, där stod jag och hoppade och skuttade tills jag blev svettig och så förbannad att jag med ilska bröt mig ut. Att jag sedan hittade ett blodbad som jag fick ta upp var ju inte heller så kul. Jag tänkte: Karamellfärg och såklart: INTE ÄTA.

I alla fall. Fotbollen! Vilken känsla! Humöret var på topp fast det var så kallt att vi tappade all känsel, folket var på G, domaren var dum i huvudet och spelarna lirade fruktansvärt dåligt idag. De flesta verkade vara groteskt bakfulla efter en match som slutade 0-0 men jag tror och hoppas att det har med nervositeten att göra. Eller så kan vi ju trösta oss med att tänka att Mjällby hade spetsat mjällen idag med någon typ av sömnmedel som förvandlade alla AIKspelare till zombies.

Avslutningsvis kan jag berätta att jag har världens finaste högerarm och snusdosa nu. Sedan att jag kommer att bada med stil i sommar, för att inte glömma! Hohojaja.