Anledningen till att jag verkligen ville ha denna lägenhet som mitt hem var förutom planlösningen - tillgång till badkar. När jag sedan flyttade in här märkte jag till min förvåning att badkar, ja.. Det fanns det då ICKE sa Nicke, inte här i alla fall.

Så igår tog jag mig mod till att vara en jobbig hyresgäst och gjorde en felanmälan då badkaret minsann inte fanns i källaren.
(Om jag hade jobbat som de där gossarna hade jag blivit en surpuppa om jag var tvungen till att bära ett tungt, stort och jobbigt badkar till våning tre. Oh nej, ni ska inte tro att hiss finns.) Tack vare mig får dessa gubbar en fast och fin stjärt. Man tackar ja.

De var jättetrevliga och jag tyckte om dem även fast de väckte mig och min huvudvärk till liv. Denna hemska huvudvärk som jag haft i fem hela dagar, vad nu det kan bero på. Jag lever numer på Panodil Zapp som dessvärre inte vill jobba med mig.

När de sedan gick igen så gick jag in i badrummet för att dra en drill, så att säga.. Och då ser jag något liggandes i min dusch.. Ett par jobbarhandskar.

Eftersom Tobbe jobbar på samma ställe så ringer jag till honom och frågar vad jag ska göra med dem. "Äh, behåll dem!" Vad jag gör jag då? Jo! Jag tänker förstås dirr på sången "humhum (Barnförbjudet ord) mig med viiita handskar på". Snuskgubbe jag har till pojkvän så måste han tänka samma sak när han säger att jag ska behålla dem. Usch.. USCH!