R.I.P
Tack för de två tillfällen vi fick se ditt hjärta slå på skärmen och för de glada känslorna vi fick känna innan du bestämde dig för att lämna oss.
En bit av oss tillhör nu himmelen. Vi älskar dig, vem du än var, hur du än skulle sett ut.
Alis volat propriis. ♥
Gumman gumman, du får mig verkligen att gråta nu. Så otroligt fint beskrivet om en liten person som inte ens fick lära känna er och ni det lilla livet. Allt har en mening hur grymt det än må vara. Klart att det aldrig kommer att bli bortglömt och kommer säkert att bli berättad för syskonen som följer. Massa love till både dig Malin och Tobbe! <3
Åh älskade Malin! Så fint skrivet! Får tårar i ögonen.
Massa kramar och kärlek till och Tobbe <3
va du gravid gumman? tuss då!!!! <3 jag vet hur du känner dig <3
Nej vad tråkigt:( Hoppas allt går bra med er..Kramar massor..
Beklagar verkligen sorgen! Sköt om er.
Känner inte dig, men jag har följt din blogg ett tag. Jag beklagar verkligen er sorg! Är själv gravid och det där är min värsta mardröm! Ta hand om varann nu!
Ni är underbara människor! Allihopa! Tack för alla värmande ord! Både jag och Tobias har läst och vi värdesätter verkligen det ni skriver! Tusen tack ska ni ha!!
Det värsta har lagt sig, vi har sörjt och gråtit ut i varandras armar sedan det hände (tisdags) och nu känns det faktiskt bättre. Vi båda har underbara föräldrar som är och har varit stora stöd och för att inte tala om varandra! Jag och Tobbe är så starka tillsammans och detta har bara gjort oss ännu starkare. När sådant här händer innan v 12 (Jag var i vecka 7 eller vecka 9 enligt barnmorskan som de räknar med mens och shit) så brukar det handla om att något inte står rätt till, att något gick snett i utvecklingen, så att vi får helt enkelt se det så. Hellre att det händer i tidigt stadie än senare när magen kommit eller under födseln då man hunnit planerat mer och köpt allt som man sedan blir påmind om när man kommer hem. Allt sker av en anledning vill jag tro, men det är förjävligt att det ska behöva hända sådant här över huvud taget. Jag har haft så ont och blödigt så mycket, jag blödde i sex dagar som successivt ökade i mängd för varje dag innan pyret bestämde sig för att inte stanna kvar längre. Jag var så yr, så trött, kunde inte sova p.g.a all smärta.. Vissa dagar orkade jag inte ens ta mig ur sängen då jag hade så ont, det ska inte vara så. Det är liksom inte normalt.. Så att det känns skönt på ett sätt att det är över. Min kropp gjorde allt själv också så att jag klarade mig ändå "lindrigt" undan. Det tar emot att skriva detta just nu men.. Det sker när det är meningen att det ska ske, man vet aldrig vad livet har för prövningar, och det är sådana här tillfällen som för människor närmre varann själsligt, och man växer sig starkare som individer. För jävlar i mig vad jag är stark! Det fattar man sådana här stunder.
Tina. Jag önskar dig all lycka till och du ska se att det inte är någon fara alls! Ta hand om dig... ER! Och stort grattis! Kom gärna tillbaka in och skriv hur det går! :)
KRAM PÅ ER ALLA!!
<3
:O :( Åhh nej! Usch vad hemskt! Beklagar verkligen! :/
Kan verkligen inte ens föreställa mig hur det känns, men du är en stark människa och ni kommer ta er igenom det här.
Det kommer ni garanterat vara!
Jag har fullt upp hela februari, men jag ska nog lyckas klämma in dig någon dag efter det :) Var jättelänge sen vi sågs nu!
Det har jag gjort :D
Om han är här då, så ska jag dra med honom. Men han bor i Stockholm hela våren. Men han är aldrig omöjlig :)
Oj. Beklagar :(
Älskade gohjärtat, jag hade inte en aning. Jag ryser i kroppen och tåras för fullt. Det har även varit min värsta mardröm, och än känner jag mig inte säker. Men jag beklagar för eran skull, och jag skickar miljoner styrkekramar till er båda. LOVE <3
Även om jag inte kan förstå hur det känns så kan jag föreställa mig det och jag önskar att jag kunde göra någonting. Kan ju skicka massamassa kramar i alla fall.
Bra att du verkar ha en sån fantastisk pojkvän och familj och allting.
kram
Men ååh Malin.. ¤krama¤ Va du e stark som kan skriva om de! De hjälper dig i slutändan.
Själv har ja problem me å plussa på dom där testen ist :/
Men om de är nån tröst så kan ja lova att den dagen ni har en bebis i familjen så kommer de barnet ha dom coolaste å roligaste föräldrarna iaf! :)
Ta hand om er!
Hehe jaa, vi får väl hoppas de ;) fast de kan få vänta några månader så vi får flytta å åka utomlands först! ;D
Hur e de annars då? Bor ni i Valbo fortfarande eller hur blev de? Ja e ju både senil å förvirrad så ja vet knappt varken ut eller in längre haha..
Beklagar finns inga ord..
Ni är starka tillsammans och klarar ni detta klarar ni allt!!
Åh Malin, jag beklagar verkligen! Förlåt att det kommer ett sånt sent svar, men det har varit fullt upp sista tiden så jag läste inte detta inlägg förrän nu. Jag hoppas att du mår bättre nu, även om det alltid kommer finnas där inom dig förstås.. Massa kramar till er!! Ta hand om dig!