Att gå över gränsen.
Det finns en del människor som man inte förstår sig på ibland och en del som bara är dömda för att helt enkelt misslyckas i ett socialt samliv. En del saker bör alla veta att man inte säger till folk av ren respekt eller sunt förnuft. Alla som läser min blogg är mycket väl medvetna om vårt missfall, men jag ska inte behöva skriva ut varken här eller någon annanstans på nätet att jag mått dåligt, att jag gråtit flera gånger för just detta och att jag fortfarande kan göra det när jag tänker tillbaka på hur det kändes just då, att förlora kampen över sin kropp.
Nu vet ju jag att det som hände då hände säkerligen för att fostret inte var livsdugligt, men jag har ändå rätten med mig att vara ledsen som alla andra människor har som går igenom samma sak!
Jag borde inte ta upp detta här, det kan tyckas vara fegt eller oetiskt men det skiter jag blanka fan i just nu. När jag är schysst och grattar en bekant på facebook så vill inte jag ha tillbaka som svar "Tack Malin! Och såklart bebisen, eftersom den fortfarande är kvar där inne!"
You all see the problem here? Trodde fan inte mina ögon. Jag berättade för Tobbe utifall han såg något "roligt" eller "snällt" i det hela (Då vi har lätt att se allt som humor och som något kul) men han tog det på samma sätt som jag, "Vilken jävla subba".
Det var kanske inte menat som något illa mot mig, men att tänka före man skriver är alltid en bra kombination som går varann i hand. Man kan inte skriva eller säga vad som helst, och absolut inte sådana här saker. Det skriver man inte till någon gravid kvinna över huvud taget som inte passerat vecka 37 tycker jag. För att om vårt barn kommer ut nu så dör det!
Denna bekant som skrev detta satt jag även flera veckor och tröstade när hon hade killproblem. Även fast jag kanske inte hade tid alla gånger så fanns jag ändå till hands, sådan är jag. Jag vill hjälpa människor och jag vill att alla ska må bra även fast jag inte känner dem.
En vecka efter sitter hon och snackar skit om mig till en person, jag har till och med bevis för det. Det skiter jag i, folk får gärna snacka skit om mig, det säger ju mer om de själva än om mig men jag tycker ändå att det känns jävligt tråkigt när jag ställt upp på henne, men jag är inte långsint (Beror ju på situationer såklart) och när folk fyller år så är ett grattis så lite och det kan jag väl bjuda på..
Men nej, sådant här ska man faktiskt inte behöva ta när man själv inte varit annat än trevlig.
Nu vet ju jag att det som hände då hände säkerligen för att fostret inte var livsdugligt, men jag har ändå rätten med mig att vara ledsen som alla andra människor har som går igenom samma sak!
Jag borde inte ta upp detta här, det kan tyckas vara fegt eller oetiskt men det skiter jag blanka fan i just nu. När jag är schysst och grattar en bekant på facebook så vill inte jag ha tillbaka som svar "Tack Malin! Och såklart bebisen, eftersom den fortfarande är kvar där inne!"
You all see the problem here? Trodde fan inte mina ögon. Jag berättade för Tobbe utifall han såg något "roligt" eller "snällt" i det hela (Då vi har lätt att se allt som humor och som något kul) men han tog det på samma sätt som jag, "Vilken jävla subba".
Det var kanske inte menat som något illa mot mig, men att tänka före man skriver är alltid en bra kombination som går varann i hand. Man kan inte skriva eller säga vad som helst, och absolut inte sådana här saker. Det skriver man inte till någon gravid kvinna över huvud taget som inte passerat vecka 37 tycker jag. För att om vårt barn kommer ut nu så dör det!
Denna bekant som skrev detta satt jag även flera veckor och tröstade när hon hade killproblem. Även fast jag kanske inte hade tid alla gånger så fanns jag ändå till hands, sådan är jag. Jag vill hjälpa människor och jag vill att alla ska må bra även fast jag inte känner dem.
En vecka efter sitter hon och snackar skit om mig till en person, jag har till och med bevis för det. Det skiter jag i, folk får gärna snacka skit om mig, det säger ju mer om de själva än om mig men jag tycker ändå att det känns jävligt tråkigt när jag ställt upp på henne, men jag är inte långsint (Beror ju på situationer såklart) och när folk fyller år så är ett grattis så lite och det kan jag väl bjuda på..
Men nej, sådant här ska man faktiskt inte behöva ta när man själv inte varit annat än trevlig.