Graviditetssymtom:
Ömma bröst samt ligamentsmärta.

Positivt gravtest i v. :
En dag innan BIM, vecka 5.

 

När jag berättade för….

Mamma/Pappa:
Mamma var påväg till jobbet när jag ringde och skrek och grät. "VAD SÄGER DU? Ta det lugnt jag hör inget!!" "MAMMA DU SKA BLI MORMOR!!"

Efter de orden skrek hon rätt ut. "JAAAAA!! MEN GUUUUD VAD KUUUUL! ÅÅÅH MALIN! JAG SKA BLI MORMOR!!"

Pappa som jag trodde skulle bli lite kinkig blev jättelycklig. "LillWille ska bli storebror, men då får ni inte glömma bort Wille! NÄR DÅ?!" och "Den här gången går det bra Malin!"

Bästa kompis:
Wille fattade ju inte. "Wille, du ska bli storebror!" Han ba jag vill ha korv.

Resten:
Jätteglada! Av vad de säger i alla fall.

Vår barnmorska heter:
Åh, underbara, goa, fina Annika!!

Mat jag fastnat för:
Inget speciellt faktiskt! Olika hela tiden, mest vattenmelon och vanlig mat liksom.

Mat jag spyr av:
Har aldrig spytt (peppar, peppar) men har mått illa som fan. Hatar dock lukten av fritösen. Har emetofobi så att jag får lätt panikångest när jag mår illa.

Illamåendet började:
Vecka 6-7 tror jag!

Och slutade:
Jag kan fortfarande vara illamående ibland korta stunder. Men det värsta slutade väl runt vecka 11.

Första mammakläder:
Har inga! Har ju baggykläder så att än går det bra :)

Första bebisprylen:

 

Dessa två ovan, den ena är en haklapp och den andra som den sitter på är typ världens bästa leksak. Tro mig, jag vet.

Första sparken:
I vecka  17! :)

Kön jag tror:
Jag och Tobbe har slagit vad. Han tror pojke och jag tror flicka.. Jag är dock osäker. Velar lite fram och tillbaka hela tiden. Men jag får stå fast vid flicka! Får se om man har vetskapen om det samma tid om en vecka :)

Namn:
Bebis :D Mwaha.

Vad har hänt med min kropp?:

Hellow boobies! Jag älskar dem! Klämmer på dem minst fyra gånger dagligen, passar på när Tobbe jobbar när jag får ha dem ifred. Det är ju så mycket, men läser ni min blogg vet ni ju allt jag klagar på!

Hur jag motionerar:
Promenader när kroppen tillåter. Gills pippa?

Konstiga saker jag gör:
Woot? Äter, skiter, sover... Haltar?

Kommentarer jag fått:
"Vad tror du att det är för något som ligger där inne?" -Nize. "Bullar" Svarade jag, men hon menade såklart kön :P

"Jag tror du ljuger för att få massage!", "Ska du köra på detta "jag är gravid" jämt för att få din vilja igenom? Isådana fall blir det jobbigt för mig efteråt när du kommer med tex "Du, jag har faktiskt burit på ditt barn i 9 månader!" -Tobbe

"Men nu jävlar har du blivit tjock!!"- Pappa. Istället för "hej".

"Maaalin!! Kan du verkligen ligga på mage? Mosar du han* inte?!"- Mamma. Säger alltid han. Det gör vi också iof.

Och de fina kommentarer ni ger mig när ni skriver att bebismagen är fin. Då blir jag så rörd och det värmer så gott i mammahjärtat! Och självklart när älskling säger att det lyser om mig, att jag aldrig varit vackrare och att jag har den finaste bäbismagen i världen. Då blir jag glad.

Konstiga råd jag fått:
Haha Tina: "Ställ dig som en ko på alla fyra med huvudet i kudden så ska du se att det onda går över!"

Värsta minne:
Blödningen! Och första riktiga sammandragningen! Usch, hemskt var det.

Bästa minne:
När vi fick se liten efter blödningen och fick höra att allt var bra. När jag skulle klä på mig så gick alla ut från rummet förutom Tobbe då, då släppte "några" lättande glädjetårar och precis då kom gynläkaren in igen, då gav hon mig en kram, log mot mig samtidigt som jag höll den första bilden som vi fått på vår egna lilla bebis som vi gjort helt själva! Helt otroligt! Minns att hon sa: Ta det lugnt nu och ha det så jättebra! Sedan svävade vi båda därifrån.

Samt första gången jag kände det röra sig och första minisparkarna! ♥

 

Denna knyckte jag av denna goa tjej!